I våras skrev jag ett inlägg om Sweet City som ILT - Inläsningstjänst ligger bakom, som jag då testade och jag tänkte nu berätta lite hur arbetet har gått.  jag gör det så kan det vara viktigt att känna till att Sweet City numera kostar, ca 17 kr per användare men det är enligt mig väl investerade pengar.

Nu tillbaka till hur det faktiskt har gått. I år har jag tillsammans med skolans förberedelseklass som bestått av fem elever spelat det här spelet och jag är överförtjust i det! I spelet så styr eleverna karaktären Alex som kommer till Sweet City. I staden får han sedan genomföra olika uppdrag och det är här eleverna kommer i kontakt med det svenska språket. Spelet har många dialoger och man kommer i kontakt med många nya begrepp. Spelet tvingar eleverna att faktiskt lyssna, med hjälp av översättning i flera andra språk (arabiska, somaliska, dari, tigrinja och engelska) då ett uppdrag kan vara att leta upp saker. -Jag har tappat bort min hund. Han gömmer sig i en buske i parken.  Om eleverna slarvar och inte lyssnar eller lär sig begrepp är det snudd på omöjligt att hitta det som de söker. Lyckligtvis kan man gå tillbaka till karaktären och få uppdraget upprepat.

​Spelet har en naturlig progress där man tjänar "daler" som är valutan i spelet. Du behöver ett visst antal daler för att ta dig vidare. En del i spelet är att skydda staden mot slajm. Barnen tycker det är roligt att försöka besegra detta men det tar bort lite fokus från resten av spelet. När vi pratat om daler i spelet så inser eleverna snart att om jag ödslar tid på att bekämpa slajm får jag inga daler.

Så här har vi arbetat med spelet på vår skola:

• ​Läs igenom handledningen som finns på hemsidan sweetcity.se
• Spela spelet själv (Jag har själv spelat i flera timmar)
• Bestäm i förväg när ni ska spela
• Bestäm också hur länge ni ska spela
• Spela i mindre grupper
• Spara 15-20 minuter i slutet på lektionen för diskussion om nya begrepp som eleverna har kommit i kontakt med
• Låt eleverna samarbeta men inte med någon som har samma modersmål för att få dem att prata svenska i ett verkligt sammanhang
• Var aktiv och lyssna! Skriv upp ord som eleverna kommer i kontakt med i spelet.
• Träna räkneord genom att fråga eleverna hur många daler dom fått ihop
• Ta in en annan lärare/person som sätter sig bredvid en elev och fråga hur man gör och låt eleven berätta

Kort och gott vill jag verkligen slå ett slag för det här spelet som jag tycker har stora vinster. Eleverna är väldigt fokuserade när de spelar och vill gärna spela igen. Perfekt för nyanlända elever!

Avslutar veckan med att önska er alla en riktigt härlig helg!

Tycker du liksom jag att många elever håller på med helt fel saker på sina digitala enheter? I så fall ska du läsa vidare. 

Om du ställer in en godisskål i ett klassrum med nytt, färskt och härligt godis i ett klassrum och sedan säger åt eleverna att dom inte ska ta något och sedan går därifrån, tror du då att alla godisar är kvar när du är tillbaka? Förmodligen inte och den här liknelsen gäller även med elever och deras enheter. Digitala verktyg har många fördelar men också nackdelar och många elever tittar på Youtube, spelar spel eller gör något annat under lektionstid som inte har med undervisningen att göra och på samma sätt som med godisskålen är det svårt för eleverna att motstå frestelsen.

Det här är ett stort problem som jag tycker man diskuterar för lite och för att få bukt med detta behöver du som lärare en viss kontroll. Vi kan prata hur länge som helst om att eleverna ska lära ​sig att inte hålla på med fel saker men likväl vet vi att eleverna gör fel saker. Vi behöver alltså kontroll. Lyckligtvis har jag på senare tid sett att det kommit några verktyg som kan hjälpa oss lärare på vägen.

Sitter och funderar över alla timmar som lärare och elever lägger ner på utvecklingssamtal och min spontana tanke är att det nästan alltid är helt onödiga. Låt mig förklara.

Jag har fyra barn och som förälder har jag genom åren haft en hel del utvecklingssamtal. Skolorna försöker få in dessa möten under dagtid och ordinarie undervisning blir lidande. Eleverna får skatta sig själva och tycker allt som oftast att de är fantastiskt kunniga inom respektive ämne. Forskning har ju visat att den viktigaste framgångsfaktorn i skolan är att kunna skatta sig själv men i praktiken tycker de allra flesta att de är bättre än vad de i själva verket är. Elever fyller i sina egna omdömen om vad de ska förbättra och jag har stött på många roliga citat under åren. Min favorit är från min egen son som skrev att han "ville bli bättre på att hacka lök" på hem- och konsumentkunskapen. Väldigt konkret men det var fortfarande bara text på ett papper liksom alla de andra omdömen som sonen skrivit. Det togs inte upp förrän nästa gång det var dags för utvecklingssamtal.

Jag har mött många lärare som läser föregående samtalsanteckningar under utvecklingssamtalet och det är först då som allt det vi pratade om tidigare kommer upp igen. "Just ja, du skulle ju räcka upp handen mer, hur har det gått med det?" Dessa dokument är bara massa timmar som kastas bort, helt i onödan. Jag tror istället på en bättre dialog mellan skola och hem med mer tid för läraren att kommunicera med hemmet. Här kan IT bidra. Om föräldrar kan ta del av elevernas skolarbete och även se planeringar och genomgångar har de större möjligheter att hjälpa till. Ni som har barn känner säkert igen er när barnen kommer hem och man frågar vad de har i läxa. Svaren blir ofta i stil med "det var en grej om näringslära, typ kolhydrater och så". Om jag istället kan ta del att mitt barns undervisning och se vad det är som läraren förväntar sig av eleven har jag större möjligheter att hjälpa. Om jag som lärare på ett snabbt och effektivt sätt kan följa elevernas arbeten utan att det tar en evighet att navigera runt i olika plattformar kan jag se om en elev behöver en push i rätt riktning.

Lägg resurserna på annat än meningslösa utvecklingssamtal. Ni som har fungerande system för utvecklingssamtal som driver utvecklingen framåt får gärna höra av er till mig och berätta hur ni jobbar.

Hej! Hoppas alla haft en bra vecka och att påskledigheten varit behaglig. Jag har anmält mig till några kurser i programmering på universitetet som jag hoppas jag ska få användning för framöver. Dels för att jag vill kunna göra bättre egna program men också för att kunna utmana eleverna när programmering kommer in i läroplanen på allvar. Jag tycker programmering är jättebra att använda sig av i skolan, inte just för att det är programmering, utan mer för att jag tror att eleverna får en mer utvecklad inre tallinje som vi vet är så viktig, inte minst i matematiken. Andra fördelar tycker jag är att eleverna får en möjlighet att faktiskt försöka felsöka och jobba med sannolikhet. Vart i min kod har det blivit fel?

Det jag är misstänker är att programmering kommer in i skolans kursplaner utan att lärarna fått någon utbildning. Ännu en gång ska det smygas in något nytt. Jag minns så väl när jag arbetade i gymnasiesärskolan och politikerna sa att alla lärare inom fem år skulle ha behörighet att undervisa där. Problemet var bara att även om vi fyllde Sveriges alla utbildningsplatser för speciallärare skulle det ändå inte räcka. Jag är rädd för att det blir väldigt ojämnt på skolorna och att de lärare som redan kan programmering och de som är mest energiska att lära sig är de som kommer att undervisa programmering på sina lektioner.

På tal om att börja i fel ända... Se till att erbjuda dessa lärare en formell utbildning eller gör programmering till ett eget ämne!  När vi ändå är inne på "ändor" vill jag också ta upp det här med infrastruktur i skolan. Varför införskaffar kommuner enheter utan att man först har funderat kring vad man vill få ut av sitt IT-användande? I min kommun har vi införskaffat Surface 3 till många av eleverna och även om jag verkligen gillar Microsofts produkter i vanliga fall så är Surface 3 hopplös att använda sig av i skolan. Här har kommunen inte tänkt till. En tapp och datorn är garanterat trasig. Laddningsproblem som heter duga och ständiga uppdateringar. Om man vill vara digital så behöver skolan fler enheter än elever så att man snabbt kan byta ut när något går sönder. Hur många skolor tror ni har det?

Jag ser också fler skolor som använder sig av cloud-books, alltså datorer med litet hårddiskutrymme där man istället förväntas arbeta mer i molnet. Hur många skolor tror ni har ett wifi som fungerar till 100 %? 

Det absolut viktigaste för ett lyckad IT-satsning (förutom rektorn och en IT-plan) är att det finns trygga, stabila och stöttåliga enheter som man dessutom snabbt kan byta ut om så behövs. Det ska finnas plattformar  som är anpassade för skolan, exempelvis Google, OneNote eller Showbie just för det dagliga arbetet. Jag tror också på kontroll så att man som lärare faktiskt kan se vad eleverna håller på med och där har det ju äntligen kommit några spännande lösningar, inte minst Apple Classroom som jag i skrivande stund håller på att testa. Mer om detta en annan gång. Trevlig helg gott folk!

Jag är en så kallad Microsoft Innovativ Education Expert. Visst låter det maffigt! På svenska kallas vi "Innovativa Lärare". Vi får aldrig betalt och har inga åtaganden. Däremot får vi chansen att träffas ibland då Microsoft bjuder in till nätverksträffar med allt som oftast spännande föreläsningar och chansen att träffa deras samarbetspartners. Det var på detta sätt jag fick nys om ett företag som heter PICKIT.

Pickit är enligt dem själva "Bildernas Spotify" och kommer i flera olika varianter. Den som kanske är mest aktuell för oss som arbetar i skolan är den variant som heter Pickit Free Images. Om du installerar den här appen (från Windows Store) kommer du märka att i Word och Powerpoint så visas nu en ny knapp/symbol. Genom att klicka på den får du tillgång till massvis med bilder som du får använda i vilka sammanhang som helst.

Igår publicerade Gleerups ett inlägg på sin gästblogg av ingen mindre än mig själv. Känns roligt att få förtroendet då Gleerups varje månad har ca 100 000 besökare. Jag hoppas att några av läsarna där väljer att besöka min egen blogg fortsättningavis. Ni hittar inlägget här.

Idag blir det en kortis men jag vill redan nu ge er en "teaser" om mitt nästa inlägg som kommer handla om bildernas nya spotify! Ett verktyg som fyller en viktig funktion i skolan. Spännande va?

Jag önskar alla en riktigt trevlig torsdagseftermiddag!

Kollegialt lärande är något som egentligen alla förespråkar och lärare är fantastiska på att dela med sig. Problemet är att många gör detta på eget bevåg, många gånger utanför sin ordinarie arbetstid. Det är någon form av informell kollegial handledning skulle man kunna säga. För att ta det här till nästa steg måste det finnas ett system för hur detta ska genomföras på ett sätt som faktiskt gör skillnad. Utan en rektor som skapar förutsättningar för det här är det dömt att misslyckas.

Jag är oerhört glad över att några aktörer på vår marknad för IT och skola äntligen har insett att det hela börjar med rektorerna. Som IT-pedagog vill jag ha mandat att faktiskt kunna genomföra kollegial handledning. Får jag inte detta kommer bara de kollegor som redan "kan" IT till mig.

Under BETT-resan i januari hade jag förmånen att få åka med ATEA just för att de hade ett spår kring det kollegiala lärandet. Där fick jag under en förmiddag lära mig om NÖHRA-modellen och vilka faktorer som är viktiga i detta arbete. Kollegial handledning fungerar inte alltid i grupp, nivåerna skiljer sig allt för mycket och därför bör man träffa kollegor individuellt och känna till hur man ska bemöta dessa. Exempelvis, om någon pratar i detalj ska du försöka att möta även i detalj.

ATEA (nej, jag får inte betalt för att säga det här...) har enligt mig fyllt en viktig roll den senaste tiden då de lyckats upplysa skolledare om vikten av att systematiskt arbeta med utvecklingsarbete och kollegial handledning. Deras träffar håller hög kvalitet och har många intressanta föreläsare. En viktig aktör på marknaden som jag hoppas fortsätter i samma stil. Det är viktigt att någon organiserar träffar för oss som försöker utveckla undervisningen med hjälp av IT.

​Avslutningsvis måste jag visa Skolverkets nya film om kollegialt lärande där bland annat min skola är med och medverkar. Jag lyckades titta med hjälp av en skämskudde... 

Trevlig helg!

Det är måndag och jag undervisar en av våra sexor. IT står på schemat och vi ska försöka utveckla förmågan att tänka kritiskt. Via min dator tittar vi på ett klipp från Youtube som har rubriken "This shows there is still hope for humanity". Filmen visar en ung man som tar fram en mobiltelefon och samband med detta, med flit, tappar en sedel. De personer som ser detta i filmen tar upp sedeln och går sedan vidare. Vi ser ett flertal personer som alla gör detsamma. Det är först i det sista klippet som vi ser en tiggare som tar upp pengen och ropar tillbaka den unge mannen som tappat pengen. Samtidigt byts musiken ut och istället för den lite halvdramatiska musiken spelas nu lyckomusik där man om man blundar kan föreställa sig människor som klappar i slow-motion.

Diskussionerna börjar med att jag frågar eleverna varför avsändaren gjort den här filmen och om det finns något budskap. Är filmen riggad? Dvs. med ett manus. Mot slutet av diskussionen har eleverna kommit till slutsatsen att filmen troligtvis inte visar hela sanningen. Hade tex. någon välbärgad person lämnat tillbaka pengarna hade den sista scenen i filmen fallerat. Eleverna märker också att de två sista scenerna i filmen är på samma plats och menar att tiggaren borde ha suttit på samma plats tidigare?

Elevernas första analys säger att det inte finns något vinstsyfte med filmen utan att det hela handlar om att man vill sända ett budskap till tittaren. Efter vidare diskussioner går tankarna annorlunda. Människor gör klipp för att få följare och många följare är lika med pengar, oftast i form av reklamintäkter. Eleverna vet sedan tidigare att så fort pengar är med i bilden ska man vara extra källkritisk.

Vi analyserar Youtube-klippet under nästan fyrtio minuter. Det här är sådant elever stöter på varenda dag i olika forum och de behöver lära sig hur de ska förhålla sig till all information och inte bara källor för skolarbetet. Källkritik handlar om så mycket mer än att faktiskt kunna värdera källor anpassade för skolarbete. Dessa källor är bara en bråkdel av alla de källor som de behöver ta ställning till i sina liv. De allra flesta tillfällen när man behöver vara källkritisk sker utanför skolans portar men vi behöver likaväl lära eleverna detta.

Jag arbetar på en 1:1-skola där alla elever har en egen enhet och eleverna i åk 4-6 använder sig utav Gleerups läromedel. I dagarna ska vi utvärdera vad eleverna faktiskt tycker om sitt första år med digitala läromedel vilket känns spännande.

Personligen gillar jag Gleerups läromedel. Det finns en tydlig struktur och ett fint gränssnitt och de har också en talsyntes som fungerar utmärkt. Det finns också en möjlighet att faktiskt lägga upp eget material eller ta del av andra lärares material som komplement till den uppgift som redan finns.

Digitala läromedel gör inte barnen ett dugg bättre i skolan men jag tror inte heller att de blir sämre. Funktionerna just med talsyntes kan till och med öka förutsättningarna för lärande. De stora fördelarna tycker jag ligger i att alla elever har sina saker på en och samma plats. Gleerups och en plattform, tex Class Notebook är egentligen det enda som behövs för det "dagliga arbetat". Eleverna kan lyssna på sin läxa på vägen hem från skolan i sin mobiltelefon och jag tycker att jag allt oftare ser elever som inte orkar läsa texten själv. Det finns förstås andra alternativ också men jag saknar erfarenhet av dessa.

Att investera i digitala läromedel är förstås inte gratis och kan så klart inte heller vara det eftersom det kostar att ta fram och driva en produkt men jag tycker att det är olyckligt att så många skolor fortsätter att investera i appar och program som är gratis. Det är så klart inte dåligt att det är gratis, det jag menar är att dessa appar och program ofta är fyllda av reklam. Reklam är irriterande många gånger och tar bort fokus från det som egentligen ska göras.

Skolor investerar idag mycket pengar på analoga läromedel men känslan jag haft, ända sedan jag började arbeta som IT-pedagog, är att det är för omständligt att införskaffa programvara som kostar pengar och att det finns ett motstånd till att köpa in appar och program för skolan. Eftersom det finns många digitala läromedel idag som är ganska bra vore det dumt att inte införskaffa dessa. 

Mitt tips är att man enas om vilken typ av läromedel och väljer man den digitala vägen ger man denna typ av läromedel en egen budget så att alla känner sig ok med att införskaffa dessa. Några av mina favoritappar som kostar pengar och som är suveräna i skolan är:

• Skolstil
• Explain Everything
• Names in a hat
• GarageBand
• Coach's Eye

Numera finns det ju dessutom många bra MDM-lösningar för både datorer och iPads där man snabbt kan "skjuta ut" appar/program till eleverna när de väl är införskaffade. Tex, Airwatch.

Önskar alla en bra fortsättning på veckan!

Jag ska börja med att säga att jag egentligen inte är en fan av "Flippat klassrum". I alla fall om man menar att eleverna ska titta på filmer innan lektioner. Barn idag har så mycket att stå i att tiden nästan inte räcker till. Skolarbetet ska helst hinnas med under skoldagen med andra ord. Däremot är det hur bra som helst att flippa klassrummet om du tänker att din "flipp" ska vara ett stöd i undervisningen.

Det bästa med flippar är enligt många att man kan se det om och om igen men jag tycker att en annan väldigt bra effekt är att många andra kan ta del av hur läraren försöker förklara. Tex specialpedagog, speciallärare och inte minst föräldrar. Även fast jag är lärare själv så tycker jag många gånger att det är svårt att hjälpa mina egna barn för jag vet inte riktigt hur läraren har tänkt. Med en flipp skulle detta kunna undvikas.

Nu till det tekniska! Det finns idag många olika sätt som man kan flippa klassrummet på men jag har fastnat för ipad i detta sammanhang. Paddans enkelhet gör att du snabbt kan skapa material och sedan ladda upp på valfri plats, exempelvis din OneDrive. Den app jag tänkte berätta om idag heter Explain Everything.

Appen fungerar som en digital whiteboard där du kan rita, skriva eller göra figurer men du kan också importera olika media som bilder, ljud, video eller till och med en webbläsare! Du trycker enkelt på record-knappen och väljer när du vill avsluta eller pausa. När du är färdig lägger du upp materialet på önskad plats. Med andra ord ett utmärkt lärarverktyg!

Den här appen är också suverän för eleverna! Ersätt långa matteprov med bar ett par frågor där eleverna får visa sina lösningar i appen där eleverna hela tiden förklarar vad de gör. Jag tycker personligen att ett sådant "svar" ger mycket mer än svar i pappersform. Det skulle lika gärna kunna vara en läxa där alla elever får svara på en fråga. Då ser du snabbt om eleven "är med" eller inte.